Som alla barn läste jag sagor
Och jag älskade dom ifrån Kina
Jag tyckte dom var så exotiska och erotiska
Dom frammana' bilder av skönher
Dom förmedlade dofter och smaker
Och namnen på platser och människor där var så vackra
Och det vackraste namnet av alla
Var Den Himmelska Fridens Torg
Så läste jag Kinas historia
Om dess kejsare och dynastier
Om dess tänkare och filosofer och despoter
Och jag bländades av denna kunskap
Denna strävan efter förfining
Som, när andra kulturer fick böja sej, kunde höja sej
Och symbolen för denne förfining
Blev Den Himmelska Fridens Torg
Men framstegen byggdes på träldom
För flertalet levde I armod;
Bara fåtalet fick kultivera sej och beleva sej
Detta födde Den Väldiga Striden
Mellan herrarna och deras trälar
Och I spetsen för massorna gick där en son till en bonde
Och han svor att en dag skulle segern
Nå Den Himmelska Fridens Torg
Och Solen gick upp över Kina
Den Nya Tiden var inne
Och dom som var vana att foga sej kunde skola sej
För ingen var mer än nå'n annan
Och alla var till för varandra
Och folket och ledarna talade om samma framtid
När dom årligen firade segern
På Den Himmelska Fridens Torg
Men tiderna ändrades åter
Snart var man tillbaks vid det gamla
För dom åldriga ledarna fjärmade sej ifrån folket
Men dom unga, som lärt sej att tänka
Och tala och läsa och skriva
Gick ut, som dom lärt sej, och påminde om alla löften
Men löftena dränktes I blodet
På Den Himmelska Fridens Torg
Jag sitter och bläddrar I sagor
Som jag läste när livet var enkelt
Då prinsessor var vackra och kungar var kloka och goda
Och jag ser upp mot stjärnan I öster
Och jag upptäcker att den har slocknat;
Jag förstår den så väl, det finns ingenting mer den vill lysa på
För det råder ett isande mörker
På Den Himmelska Fridens Torg
